William Shakespeare

Da Wikipedia.
Vos an lenga piemontèisa
Për amprende a dovré 'l sistema dle parlà locaj ch'a varda sì.
William Shakespeare

Poeta e dramaturgh an lenga anglèisa.
William Shakespeare a l'era nassù a Stratford-upon-Avon ai 26 d'avril dël 1564 e a l'é mòrt ambelelà ai 23 d'avril dël 1616. Për vàire temp a-i son ëstaje dij dùbit ansima a soa esistensa real: për cheidun a podìa esse bele mach në stranòm.

A l'era fieul dël guanté John e ters d'eut masnà; a disdeut agn a l'ha marià Anne Hathaway, ch'a n'avìa vintesses e ch'a spetava da tre mèis na masnà.

Euvre prinsipaj[modìfica | modifiché la sorgiss]

Shakesperare a l'é autor ëd 38 drama, 154 sonet, doi poema longh e doi componiment an vers.

  • Comedie
    • The Merry Wives of Windsor (J'alegre fomne 'd Windsor; scrivùa anviron dël 1598, su comission dl'argin-a Elisabeta)
    • All's Well That Ends Well (Tut bin lòn ch'a finiss bin)
    • As You Like It (Com a veul chiel)
    • The Comedy of Errors (La comedia dj'eror)
    • Love's Labour's Lost (Ël travaj dl'amor a l'ha gnun sust)
    • Measure for Measure (Euj për euj)
    • The Merchant of Venice (Ël mërcandin ëd Venessia)
    • A Midsummer Night's Dream (Seugn ëd na neuit a mesa istà)
    • Much Ado About Nothing (Tant rabel për gnente)
    • Pericles, Prince of Tyre (Péricle, prinsi 'd Tiro)
    • The Taming of the Shrew (La bisbética domà)
    • The Tempest (La tempesta)
    • Twelfth Night, or What You Will (La neuit ch'a fa dódes, ò lòn ch'a veul chiel)
    • The Two Gentlemen of Verona (Doj gentilòm ëd Veron-a)
    • The Two Noble Kinsmen (Doj nòbij ëd bon-a famija)
    • The Winter's Tale (La conta d'invern)
  • Drama stòrich
    • King John (Re Gioan)
    • Richard II (Ricard II)
    • Henry IV (Rico IV)
    • Henry V (Rico V)
    • Henry VI (Rico VI)
    • Richard III (Ricard III)
    • Henry VIII (Rico VIII)
  • Tragedie
    • Julius Caesar (Giulio Céser, 1599)
    • Romeo and Juliet (Romé e Giuliëtta, anspirà a na conta ëd Maté Bandello)
    • Coriolanus (Coriolan)
    • Titus Andronicus (Tit Andronich)
    • Timon of Athens (Timon d'Atene)
    • Macbeth (Macbeth)
    • Hamlet (Amlet)
    • Troilus and Cressida (Tròil e Créssida)
    • King Lear (Rè Léar)
    • Othello (Otel)
    • Antony and Cleopatra (Antòni e Cleopatra)
    • Cymbeline (Cimbalin-a)

N'esempi 'd sò travaj[modìfica | modifiché la sorgiss]

Da 'nt l'Amlet

Che gran tòch ëd travaj ch'a l'é mai n'òmo! Che finëssa sua anteligensa! Che anfinità 'd ròbe ch'a sa mai fé! An sò deuit, an sò andi, che espression, mach da armiré! E che manere da àngel! e quand as sagrin-a, l'é-lo nen tan-me na divinità! La ròba pì bela dël mond! Lòn che le bes-ce a vorerìo rivé a esse! E pura, për mè cont, còs é-lo mai sossì, se nen an bon-a fin dël gran povrass? L'òmo a mi a l'é pa ch'am ancanta; ma vah, e gnanca la fomna, për tant che ti, con tò bel sorisèt, a smija ch'it l'abie 'n ment dë dime pròpe lòn.

—Amlet, scond at, sconda sen-a